Har ni 17 maj i Sverige också?
Hemma i Sverige en snabbis. Student på fredag, ska bli spännande att se från åskadarplats. Nationaldag idag. Det var nästan helt omöjligt att ta sig igenom. Folk överallt, gatorna fyllda av parader och orkestrar och människor i folkdräkter. Feststämning och folkfest i allra högsta grad. Barnen klättrade upp på Folke Filbyter-statyen på stora torget för att se.
Nej, who am I kidding? Kanske råkade förväxla med en viss annan nationaldag i ett visst granland för 2 veckor sen. Kontrasten är enorm. Nyheterna visade en kort snutt om firandet ute i landet. Det var 20 män i paraduniform som stod och stampade i takt och statministen +ca 20 andra som stod och tittade på. Helt crazy feststämning!
Jag erkänner helt villigt att jag är avundsjuk på 17 maj och de otroliga festligheterna som enar hela landet. Jag kan sörja att vi svenkar verkar vara ett folk som sällan bryr sig om något speciellt. Men jag tror att det ligger mycket i resonemanget om att vi "aldrig har varit med i något krig" och inte har något vi riktigt känner för att fira. Norge har varit ockuperade avmånga olika länder, led mycket under andra världskriget och lyckan att vara självständiga är mer självklar.
Det faktumet är inget vi kan eller vill göra något åt. Vi ska vara glada för en fredfull modern tid i Sverige, och inte föröska tvinga oss att fira "fornstora dagar" med krig och erövringar. Men vi borde kunna skapa en dag för att visa den gemenskap som faktiskt finns, men som man inte tänker på. Melodifestivalen och Vinter-OS samlar hela nationen framför tv:n, varför är inte det möjligt att ta utanför vardagsrummen?
Har hört att Sverigedemokraterna just nu är Sveriges tredje största parti. Inget som jag ens orkar kommentera, så hemskt är det. Men, anledningen till att jag faktiskt fick reda på det är för att så många framstående svensk personer kommenterade och äcklades över det på twitter. Sånt gör mig stolt. Nationaldagen kan bli en symbol för mångkulturellt och öppet Sverige där alla är lika värda och fattigdom inte ska existera. Det är väl lov att drömma?
Nej, who am I kidding? Kanske råkade förväxla med en viss annan nationaldag i ett visst granland för 2 veckor sen. Kontrasten är enorm. Nyheterna visade en kort snutt om firandet ute i landet. Det var 20 män i paraduniform som stod och stampade i takt och statministen +ca 20 andra som stod och tittade på. Helt crazy feststämning!
Jag erkänner helt villigt att jag är avundsjuk på 17 maj och de otroliga festligheterna som enar hela landet. Jag kan sörja att vi svenkar verkar vara ett folk som sällan bryr sig om något speciellt. Men jag tror att det ligger mycket i resonemanget om att vi "aldrig har varit med i något krig" och inte har något vi riktigt känner för att fira. Norge har varit ockuperade avmånga olika länder, led mycket under andra världskriget och lyckan att vara självständiga är mer självklar.
Det faktumet är inget vi kan eller vill göra något åt. Vi ska vara glada för en fredfull modern tid i Sverige, och inte föröska tvinga oss att fira "fornstora dagar" med krig och erövringar. Men vi borde kunna skapa en dag för att visa den gemenskap som faktiskt finns, men som man inte tänker på. Melodifestivalen och Vinter-OS samlar hela nationen framför tv:n, varför är inte det möjligt att ta utanför vardagsrummen?
Har hört att Sverigedemokraterna just nu är Sveriges tredje största parti. Inget som jag ens orkar kommentera, så hemskt är det. Men, anledningen till att jag faktiskt fick reda på det är för att så många framstående svensk personer kommenterade och äcklades över det på twitter. Sånt gör mig stolt. Nationaldagen kan bli en symbol för mångkulturellt och öppet Sverige där alla är lika värda och fattigdom inte ska existera. Det är väl lov att drömma?
