Härliga morgontimma

Idag har jag fått lära mig av Jules att Vivaldi dog för att han råkade sticka sin dirigentpinne av trä genom foten och fick åka till sjukhuset, men inte kunde räddas. Hmm? Jag har lite svårt att se hela scenen i huvudet, men ngåot av det han berättar borde ju finnas i originalhistorien.

Sitter i sängen med datorn i knät och njuter av några timmars lugn på morgonen när man fått i väg barnen. Himla mycket enklare att släpa sig upp på morgonen när man vet att man kan somna om en timme efter. För det kanske blir lite lite sömn om natten, men när man slutar jobba 20.30 så börjar kvällen så sent liksom.

Har kommit till den punkten när man inte inser riktigt hur länge man har varit borta. När man fick varma känslor i bröstet av att se en disktrasa i huset, för man kommer ihåg att man inte har sett en sån på snart ett halvår. Här har de använt de där små gula svamparna med en sida både som disktrasa och diskborste. På samma sätt (hmm, jag vet inte riktigt hru det har att göra med disktrasor men ändå..) är det ganska overkligt att tänka sig att åka hem. Men helt underbart. Börjar bli lite otålig, för det är ju ändå en hel del dagar kvar. Njuter i alla fall hela tiden av julstämningen, och att ha hela härligheten framför mig.

(liten parentes, jag tror de kommer stå att jag skrev det här på kvällen men det gjorde jag inte, jag bara rättade lite nu. Jag kan ju inte döpa det till morgontimma när jag skriver det klockan 23.30, jag är väl inte heelt borta. Och rätt SKA vara rätt! (prentes inom parentesen; vilken filmreferens?))

(hmm, nu stod det nog morgonklockslaget ändå, men jag vill ändå undvika missförstånd. Haha, vilka problem du har, Ella! (vilken personreferens?))

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0