tuttalafrutt

När man äntligen börjat slâ sig till ro i Frankrike och hittat en bra vardag sâ ska det tunget komma tvâ smâ tomtar hemifrân och pâminna mig om allt jag saknar. Det var alltsâ helt underbart att se dem igen, samtidigt som jag redan första kvällern oroade mig för att de snart skulle âka igen. Samtidigt som det inte är sâ farligt när det väl har gjort det. Tomt och lite sorgligt, visst, och lite overkligt att de sâ nyss var här. Men jag har rätt snabbt hittat tillbaka till den ganska trygga vardagen här utan alla de där känslosvallen.

Nu har jag typ tuffaste pluggveckan nâgonsin, sâ det blir ju ingen dötid nu iaf. Känns ändâ helt okej, och tror inte det är sâ mkt kvar efter det. Sâ inte mycket tid till att blogga just nu, sâ jag hinner väl inte berätta om hela helgen. Men jag har mest visat dem runt i stan, bâda pappa och Justus har gjort succé och lekt tagare med alla barnen i parken. Barnen var sâ grymt uppjagade hela fredagskvällen och drog i pappa och Justus hela tiden. Sâ har Justus upptäckt utelivet och njuter av chips och cola pâ krogen. Lördagskvällen satt vi nermysta i soffan och sâg Änglar och Demoner och Justus (och vi andra med) har varit mycket glad ât Pip-Larssons pâ min bärbara dator.

Lite sorgligt att de är borta, men vardagen gâr vidare. Och snart snart snart är det jul och det känns helt overkligt.