tuttalafrutt

Har en lite ofrivillig hemmakväll som är ganska trevlig ändâ. Skulle ute med tvâ franska kompisar och de pratade om nâgon grej som hände i ishallen (bara ishall är ju lite sverige-nostalgi), men sen kom föräldrarna hem och skulle iväg och träffa kompisar pâ restaurang. Ingen av oss hade sagt nâgot innan sâ dâ blir det ju tyvärr sâ. De ursäktade sig tusen gânger för att inte ha sagt nâgot, och det finns väl inga klara regler men jag avstod iaf frân min kväll. Hellre offra sig lite och ha till godo än att vägra barnvakta och gâ ut och ha dâligt samvete. Har ju ändâ lite saker pâ schemat i helgen sâ kan vara bra att ladda upp lite. Sen har vi haft en jättemysig kväll här hemma sâ jag hade ganska snart glömt det. Lite ficklampelekar (lite läskigt mörkt tyckte Oscar), danser och smarta utfunderingar. Jules berättade med tvärsäker min att det finns tre kroppsdelar att andas med; munnen, näsan och händerna. Jag var tvungen att hâlla för munnen och näsan pâ honom ett tag för att han skulle ge sig. Eller alltsâ jag kväver inte ungarna, även om det kanske lâter sâ ibland...


Borde kanske börja med alla läxor ikväll dâ? Nej, nu var jag inte alls uppladdad för det och dâ gâr det inte alls och dessutom sâ hade jag ju inte räknat med nâgon pluggtid och dessutom igen sâ tror jag faktiskt att jag kommer klara mig trots sjukdom, pluggfri helg och värsta perioden hittils med tvâ stora uppgifter pâ samma gâng. Sâ ska ringa hem och checka läget sâ att Justus och pappa faktiskt kommer hela vägen fram imorn (känns lite overkligt att de faktiskt kommer), och kanska kolla pâ ett One Tree Hill pâ internet. Lâter inte helt fel.


Igâr var det ju Irland-Frankrike och var kan vara bättre att se den matchen än pâ en irändska bar i Frankrike med irländska vänner? Sâ visade sig att domaren var svensk och jag blev lite varm i hjärtat. Cirkeln var liksom sluten och även jag var involverad i folkfesten. Lite stolt och glad gick jag hemât efter full tid och trodde faktiskt att Irland hade vunnit. Det stod ju agg 1-1 sâ jag trodde det var resultatet efter första matchen och inte sammanlagda. Ville inte frâga och framstâ som helt borta (det var helt proppfullt sâ man stod liksom inte och smâpratade). Tyckte det var lite konstigt att de inte jublade nâr det var slut bara. Och de tyckte det var lite konstigt att jag "redan" skulle gâ. Vadâ klockan är 23.00 och jag har skola vid 08.00 imorn, jag orkar inte med nâgon efterfest, tänkte jag och traskade hemât. Där Thomas satt och kollade pâ matchen. Ha, vad efter han är, vet han inte att Irland vunnit? Eller det stâr ju 96 min , kör de nâgon slags extranummer? Jajaja, seg som man är sâ är jag iaf rätt glad inte vara pâ puben när min landsfrände missade Henrys hand.


Har annars varit i farten hela dagen och det är sâ kul att vara i form igen sâ jag ville helst springa och städa och tvätta hela huset pâ en gâng. Dessutom lite otâlig, men nu är det bara typ 20 timmar kvar tills de kommer! Och jag ska visa dem hela Frankrike pâ en helg, men framför allt ska de träffa mina underbara barn. Och träffa mig!