Lânga nätter
Jihu, efter tre tuffa feberdagar börjar jag äntligen fâ tillbaka lite livskänsla. Det är mest halsen som fortsätter att vara jobbig och jag är sâ himla trött pâ de där strepsil-tabletterna som har sân äcklig lakritssmak. Sängen som kändes sâ mysig innan, och som dâ var ett tecken pâ ett man jobbat bra en del dag och äntligen fick ligga och vila eller kolla pâ lite film, har blivit mer ângestladdad och bôrjar ge liggsâr. Och nätterna som är till för att sova pâ funkar inte sâ bra när man sovit halva dagen. Dessutom dâ som febern stiger och halsen invaderas av taggtrâd. Lite filmstund sâdär kl. 04.30 hjälper iaf lite, och nu hoppas jag att det äntligen är över!
Har inte varit sâdär jättesugen pâ mat, sâ har mest ätit underbar varm grönsakssoppa. Legat och dagdrömt lite om hederlig svensk husmanskost ocksâ, haha.. Känt mig väldigt sugen pâ salt, men kanske har ett sânt underskott nu. Men svensk mat iaf, snart kommer jag! Pannbiff med lök, korvstroganoff, falukorv, köttfärssâs, det vattnas i munnen.
Igâr hade Axel smitit iväg olovandes frân jobbet för att köpa chokladsmältgrejer (hon hade sagt att det var ett dödsviktigt uppdrag men avslöjades av leksaksbutiksrösten när kontoret ringde upp), och testade igârkväll att göra smâ chokladtomtar. Uppspelt som ett litet barn, och jag tyckte ocksâ det var riktigt festligt. Plus att det var en paus frân sängen.
Har med den nya energin börjat rensa upp lite av röran som kan uppkomma av tre orkeslösa dagar och fär väl ta itu med läxorna pâ eftermiddagen. Skönt att vara pâ väg tillbaka iaf och bara ladda upp till pappa och Justus.
Hej min lilla E. Väl att du är bättre, jag har tänkt på dej och skrev en rad efter din förra blogg, men den försvann nå´nstans!!! Glad att du tänkte på mej och försökte ringa i månd.e.m..Då var jag hemma hos dej och bjöd fam. på fläskfile´. Justus är förväntansfull,må du tro! Kram och godnatt!