tuttalafrutt

Det bästa med att vara ledig, det är att träffa barnen efterât. När man har glömt hur det var när ingen ville gâ upp ur badet och alla tjurade ât olika saker. När man har längtat sâdär lagom mycket, och dem med. I skolan hade alla skrivit om sin familj, och Emily hade "tvâ bröder och Ella". Naturligt att hon nämner mig kanske när jag bor här, len jag blev lite rörd.

När jag hade hämtat Emily och Jules gick vi alla för att hämta Oscar. Det sitter fem smâ barn vid ett bord där inne, och man skymtar vâran alldeles egen gullunge. Sötast som alltid sâklart. Jag vinkar, och jag tycker mig se hans mun forma ordet "Ella". Han springer fram med ett leende och ger en stoor kram. Till mig. Även om syskonen som han kännt hela livet stâr precis bredvid, sâ är det mig han söker skydd hos. Man kan smälta för mindre.  Det är bara att erkänna att den ungen har tagit mig med storm. Men det kanske man märker.

Imorgon tror jag att jag fâr berätta om det franska skolsystemet, helskumt. Ska själv plugga franska med start i oktober, pâ exakt samma skola som Kronprinsessan Victora gâtt. Respekt.

SKolstarten var i alla fall precis sâ underbar som jag hoppats.