tuttalafrutt

Sverige är  alltid Sverige och jag har insett ännu mer att hur trevligt liv jag har i baguettelandet så kommer jag alltid ha kvar den varma känslan i hjärtat för min fjällhöga nord. Jag har njutit och jag har älskat varje sekund. Jag har älskat snön och kylan. Jag har roat mig med att skotta snö. Jag har älskat de stora granskogarna. Jag har älskat OS mer än något annat. Hur det förenar alla kalla och frusna svenskar i vinterkylan. Hur melodifestivalen planerade för att hinna med alla bidragen före alla svenskar skulle byta kanal för att se Charlotte Kalla. OS sprider gemenskap mer en något annnat, och jag riktigt ser hur alla 9 miljoner sitter framför tvn hemma i stugorna. Jag har älskat skiddagar i backarna och framför allt kvällen efter när man är helt slut och slappar i soffan med en alldeles rosa sportbladet. Framför OS vinterstudio. Jag har njutit av alla riktiga mackor. Jag har njutit av att förstå all svenska som är helt obegriplig för min franska familj.



Ett guldkorn var eftermiddagen hos Ringdahls där de var i full gång med att skotta snö från taket. Högarna som blev var inte dåliga och det var absolut inga problem med att hoppa från taket. En händelse som är nog så häftigt och exotik för  bara mig. Ännu mer när jag tänkte på hur jag skulle berätta det här för franska eller varför inte mexikanska kompisar som inte skulle tro sina öron.




Sen blev det skidor i Romme, och det va också härligt. På kvällarna var jag ännu mer utmattad än efter en vanlig fjällsemester efter att ha tillbringat mycket tid med Oscar i skidbacken. En del gråt och övertalning och vill inte, men till slut har han i alla fall verkligen greppat det här med skidåking. Utvecklingen var enorm för varje dag. Först till att lära sig ploga, eller "göra glasstruten" som skidskolelärarna sa. Sen till att lära sig bromsa helt. Sen till att lära sig att man ska inte bromsa när man åker lift. Sen till att kunna svänga. Sen till att kunna svänga åt andra hållet. Även om just att svänga är ganska onödigt tycker Oscar. Resten av skidskoleungarna åkte i stora S-svängar efter läraren medans Oscar åkte lite efter och precis spikrakt. Jag åkte med som sällskap och tolk till honom hela veckan i skidskolan och det var riktigt trevligt. Var femte sekund fick jag skrika "sväng, sväng, sväng!", sen "sväng, sväng, sväng!" . - "Men jag har redan svängt, Ella!" Okej, gör som du vill, bara du kan bromsa sen lille man...

Återkommer sen, för jag har massa smarta reflektioner och anekdoter att berätta om. EN berättelse om fransmän på vift i norr...

Ganska skönt att vara "hemma" i Frankike också, och möta våren. Packa upp, ha massa egen-tid och kolla igenom allt man missat på internet. Träffa alla kompisar igen. Det blir en bra vår.