Ladda, ladda, ladda, pepp, pepp, pepp!



Lägger bakom mig en lång pluggdag, med som vanligt lite för lite gjort. Jag vet inte hur jag gör, men jag kan aldrig koncentrera mig någon längre stund innan typ internet lockar. Men jag sätter alltid upp drömmålsättningar, och sen så har jag i alla fall kommit halvvägs. Och skickat jobbansökningar. Och städat rummet. För det kommer ju finbesök imorn :) Ska bli så sjukt kul! Barnen har laddat med att sjunga "Tjabba, tjena, hallå" och säga "puss, puss". Det sista snappade Jules upp under Sverigeresan, och kunde säga det med exakt rätt snabbhet och betoning. Han fattade till och vad det betydde för "det var en som sa det när han skulle lägga på när han pratat i telefon".



Igår blev det myskväll och firande av Earth Hour, i egenskap av barnvaktare. Det var faktiskt väldigt härligt att bara stänga av allting och sitta lite i soffan och bara titta på ljusen.

Men ja, för att sammanfatta; idag har det inte hänt mycket. Förutom alla spännande äventyr i min uppsatssaga om Jultomten och den elaka påskharen. Det är imorgon det händer riktigt grejor!


Ça veut dire que je t'aime

Har nattat alla barnen själv idag. När jag sjunger för Oscar måste jag lägga mig bredvid honom på sängen, så att han kan lägga sig sä nära mitt ansikte att näsorna nästan nuddar. Han sjunger med i SuPashu (supa tupa lajs a gonna faj mi) och fingrar lite på mitt ansikte. Sen pratar han lite, har massor historier."Aro" säger han. Vad betyder det? fågar ja.  "Det betyder att jag älskar dig".  Ça veut dire que je t'aime. Så nu är det vårat hemlga kodord. Vi ska gå oh säga aro hela dagarna.


Annars har jag varit på "bodycombat" idag. Aaaaskul! Hade börjat tröttna på de andra passen, typ bodyump som  bara ger stora axlar och armar. Så det var typ lite boxningsslag i luften, mycket rörelse med fötterna och lite hoppsparkar, till grym musik.

Vad har hänt mer i veckan.. Jo,dagens händelse var en amerikan i mitt klassrum som hade inlines på sig. På femte våningen! Varför liksom? På en lektion gjorde vi instruktionstexter av typen "for dummies". Riktigt riktigt roligt. Jag gjorde om hur man tar ett foto. Typ det är viktigt att batterierna är i kameran under hela användningen och att föremålet ni tänker fotografera är framför objektivet.


I tisdags hann jag med bio iaf! Fast det var knappt. Vi var sena som vanligt och stressade eftersom bussarna tydligen var på strejk och vi var tvugna att hoppa av efter halva sträckan, för att till slut komma 20 min för sent. Lagom till att reklamen var slut. Men seriöst, strejk är en nationalsport här. Så vi stressade in på bion, hade tur att Mathieu redan var där och hade köpt biljetter, och såg en riktigt bra film. Hon som hade huvudrollen var "Fleur Delacoeur" i Harry potter-filmen! Sen insåg jag när filmen var slut att jag hade välgit bråttom till min kurs, som började om 20 minuter. Hade en gångväg på typ 30 min.  Så det blev en springväg, men jag hann i tid. Sen fick jag gå efter halva för att hinna med att hämta barnen. Tog fem minuter för att köpa en harmburgare i ett litet gatukök bredvid skolan. God och välbehövlig lunch, som inte hunnits med innan pga all stress. Bara en skum grej; När jag var halvvägs igenom trillade det ur ett halvt kokt ägg. De hade lagt en ägghalva i! På riktigt. Jag blev så chockad. Och jag smakade aldrig ägget, för det hade redan trillat ner på marken.


Yuopiih !!

Hahaha, hoppa över hela sista inlägget!! Axel kom precis hem från apoteket och sa att hon skulle stanna hemma hela dagen!! Han knappt till jobbet och vända innan mi nkurs började.

Så nu blir det en toppendag.  Bara för att jag var så nära att missa den.

Man inser inte vad man har förrän man har förlorat det!

Så tråkigt och trist med sjuka barn en solig dag

Det är surt när en nästan helt ledig dag, planerad med träning, kompisar och eftermiddagsbio, på fem minuter förvandlas till en hel-jobbs-dag. Jules har fått halsfluss. Feber igår och inatt, men ganska pigg i morse. Men sen blev det besök hos doktorn och nu säkert flera dagar hemma. Jag tycker att dom ofta blir mycket sjukare efter att ha varit hos doktorn än innan.

Det är bra, jag har doktorn som överdriver alla sjukdomar att skylla på. För jag måste liksom ha någon att irritera mig på när sånt här händer. Och verkligen intala mig själv att det ÄR inte barnens eller föräldrarnas fel att någon blir sjuk. Shit happens. Och tur att det inte är nästa vecka, när Malin kommer hit!! 

Kan ju hoppas att han sover mycket, så kan jag i alla fall röja undan allt som behövs pluggas (inte så himla mycket, men skönt att få klart alla småsaker), och ringas och tvättas och städas. Och tycka lite synd om mig själv. För det behövs också. 

igår var det i alla fall en väldigt trevlig eftermiddag. Älskar när våren har kommit och man kan sitte på barernas uteservering och dricka öl. Med persikosmak. Låter skumt men var väldigt gott, lite läsk-aktigt. Njuter redan av månaderna som kommer. Och veckan med Malin, och sen helgen i Paris med Jessica!!  

Har fått reda på att jag nog inte behöver jobba så mycket på påsklovet. Funderar på om jag skulle kunna passa på att åka någonstans. Borde liksom utnyttja tillfället... Vi får se. Nu ska jag njuta av min lilla ensamma datortid och försöka bli på soligt humör.

Crash and burn

Så har man äntligen (efter två dagars frånvaro, som faktiskt inte var så farligt som jag tänkte först) hittat en ny sladd till datorn eftar att den andra typ gått sönder mitt i tu. Dessutom fick jag tag på en för bara 35€ istället för alla andra för 50€. Kändes verkligen som jag tjänade pengar där. Men det gick inte smärtfritt.

Den billiga affären låg en bra bit bort, så jag tog cykeln imorse och tänkte att det blev ett träningspass på samma gång. Allt gick prima fram till en gata som är så himla smart uppbyggd så att cykelvägen vita avgränsande linjer till höger om vägen. Sen mellan "cykelvägen" och trottoaren så är det bilparkering. Och vägen är så smal så man måste köra nära bilarna (som står i körriktningen) för att inte sakta ner alla bilar bakom. Men jag körde på i min höga träningspass-hastighet, när en man plötsligt slår upp sin bildörr för att gå upp. Seriöst, så i efterhand känns det som scener man ser på film. Jag flög mitt ut i vägen, landade säkert 3 meter från där det hände. Hade en sån sjuk tur. Dels att det inte körde någon bil precis efter mig, men också att jag inte ramlade värre än jag gjorde. För det blev än jävla smäll. Han i bilen blev jätterädd och vill köra mig till sjukhuset och gav mig telefonnummer om något gått sönder. Men nu har jag mest några större och mindre blåmärken och in upplevelse som kan vara bra att minnas i bagaget.

Jag och Sofia har under veckan fikat en del och kommit på så många smarta saker. Som att man borde göra bättre cykelhjälmar som inte är så otympliga, fula och osköna. Känns inte som de skyddar så mycket nu, för det sitter mest ovanpå huvudet och vaggar. Och att man borde göra om röstningssystemet till melodifestivalen, för just nu är det ju bara vissa sorters grupper som ringer och röstar och då hundratals gånger, så det blir aldrig någor demokratisk val. Alla borde få en röst var. Och att vanlig folkomröstning är himla omodern. Sitta och räkna lappar för hand liksom?


Eftermiddagen blev väldigt trevlig iaf. Det blev helt hastigt och lustigt ett litet tjejgäng som gjorde tonfisk-pasta-sallad till lunch och sen hängde på en uteservering och njöt av solen. I linnen! Det är vår! Då var Mathieu med också och hjälpte mig med min grammatikläxa. Kanske äntligen börjar fatta lite nu. På lektionen fick jag mitt första "parfait" i hela mitt grammatiska liv!




Sofia: och då sa Mamma Krokdil att...
 Selma: Hm, undrar om man ska tro på det där..


Ikväll har jag visat "Nicke och Nilla" för barnen och lärt dem sjunga "Tjabba, Tjena, Hallå!"


Ibland gör man rätt, ibland gör man fel. Lev med det.

Okej, inlägget är inte så spännande som man kan tro i rubriken. Det handlar om mina grammatiklektioner. Där jag i och för sig tycker det är ganska spännande att efter åtta månader i Frankrike kunna sitta i en hel timme och knappt förstå ett ända ord av vad den lilla franska mannen framme vid tavlan hasplar ur sig i 100 knyck.

Dagens postiva: prepositionsprovet gick faktiskt typ lika bra som jag tyckte.
Dagens negativa: Prepositioner var tydligen inte alls det svåraste inom grammatiken. Tvärtom.

Subjonktiv är en himla rolig verbböjning som inte ens finns på svenska, men som fransmännen tycker är himla festlig att använda. Typ bara för att jävlas. Jag har liksom lärt mig grunden till den innan, och säger det ganska mycket i vissa standardmeningar som är gjorde bara för den frasen. Men sen kan man tydligen använde den på tusen andra fraser med. Fast det beror på. Vilket av de två verben som är huvudverbet och vilken del av meningen som är subjektet, och om det är med på subjonktivlistan eller inte, och även om det inte är det kan det bli det ändå i en nekande fras, eller om man lägger till att adjektiv. Fast inte vilket adjektiv som helst utan bara  typ generella som försäkrar verbet. Fast sen om det är particip passé som kan man inversera frasen. Eller lägga till ett "de" och ha en tredje ordning, och då med verbet i inductif.

Och medan jag som bäst håller på att fundera över vad fasen "particip passé" eller "particip présent" är för något så har den lilla franska mannen redan kommit flera mil längre fram i grammatikdjungeln. Det var så mycket enklare innan. Man gjorde rätt ibland och fel ibland, och när man gjorde fel så rättade någon och sa att du ska skriva så här istället. Fast det här är ganska spännande. När man fattar i alla fall.

Min kompis som gick grammatik förra terminen berättade att hon grät efter varje lektion. Jag skrattar åt det i stället. Åt att jag sitter där och lyssnar på något som lika gärna skulle kunna vara kinesiska. Småler åt att alla andra redan verkar kunna alla verbformer och regler och undantag i huvudet. Nöjer mig med att jag i alla fall lärde mig prata på mina franskalektioner i skolan.

Hur ett barn blir till.

8-åring: Pappa planterar ett frö från sin snopp inne i mammas mage.

6-åring: Första dagen efter att man har gift sig så kissar pappan ut nånting som man sen stoppar in i mammans mage. Hur det kommer in i magen? Jo, genom rumpan. Eller så bara trycker man det genom magen.

3-åring: Man använder vetemjöl.


Snacka inte skit om Popsen!

Har hittat typ världens härligaste video på youtube idag : http://www.youtube.com/watch?v=qTAOXVeePCQ
Typ väldigt spontant och roligt försnack innan vinterstudionsändningarna. Roger Pontare och rysk översättning och hockeyreferat, herregud! Såg dessutom ett vasaloppet-sammandrag på SVTplay där de började med att intervju den äkta Kajan i spåret! Älska blandningen av sport och humor. Grymt!

Som sagt, jag älskar den svenska OS-hetsen. Jag älskar Anja, Kalla, björndansen, och framför allt så älskar jag att alla andra också älskar det. Jag älskar helgförmiddagarna på vintern när det alltid är på något skidlopp på tv:n som man kastar ett öga på ibland. Som gör att man ändå har sett en del i sina dagar.
Som när jag och Axel och thomas kollade på något skidlopp och Axel tyckte det var jätteotur att han som lett hela loppet blev passerad i slutet av han som legat precis bakom hela tiden. Jag kommer ihåg när jag tänkte likadant. När jag var typ fem. Sen visste väl varenda barnrumpa att det alltid är en nackdel att ligga uppe och dra och att det gäller att vara taktisk.


När ungarna somnat och satt jag och myste i soffan framför vinterstudion, kom Axel och Thomas också och kollade. Det första Thomas utbrast var: "Ojoj, han var inte vacker han!" Om Andre Pops! - "Nej, gud. Han måste ha en "coiffeur de merde"  (typ väldigt grovt för skitfrisör!". Jag tror inte mina öron. Jag blev störde mig så mycket. Kan man ens säga som om mys-Popsen? Som alltid sitter där lika trevlig i sin fåtölj. Som är så trevlig hela han. Som, om man tänker på det, kanske var ännu snyggare i långt hår. Och om man tänker på det så kanske han såg lite speciell ut. Men det är det som är grejen. Man tänker inte! Han är där och han är mysig och han ser bra och fräsh ut. That's it. Det är ingen person man har rätt att döma på så ytliga saker (i och för sig det ända de kan bedöma, men ändå). Det ska vara som det alltid har varit. André Pops regerar och kommer alltid att göra. Och han är snygg!


Om man skulle ta och hitta på en rubkrik kanske..

Så var de två panikproven avklarade och har fått inte två uppsatser. Det har gått över förväntan. Väldigt nöjd med båda proven, men sen får vi väl se resultatet sen. Men det är inte så viktigt egentligen, det viktigaste är att jag faktiskt fortfarande är pepp på att plugga och framför allt med att vara på universitetet. Kurserna den här terminen känns både mycket roligare och mycket mer användbara.

Det är faktiskt ganska kyligt här emellanåt, men idag var solen framme och på eftermiddagen värmde det på bra. Såg årets första shorts-och-flipflop-klädnad på gatan! Barnen börjar hoppa rep och twist i parken - det är nostalgi kan jag säga!



Kom på fler saker som jag inte han skriva förra gången, och som känns lite passé nu kanske men det var så kloka funderingar från min sida så jag kan inte hålla dem från världens ögon, haha.. Seriöst.

Okej, först en lista på fler saker som jag kom på att jag saknar med Sverige: Kvällstidningar. Inte världens mest avancerade journalistik kanske och en del bristande artiklar kanske. Till exempel en helsida om en kränkt och upprörd kvinna som blivit tvingad att ta på sig t-shirt på gymmet och inte fick träna i bara sport-bh. Helt sjukt hemskt. Men. Det är grejen att det finns olika tidningsgenrer. Vissa som är så himla lättlästa och typiska fredags-tidningar eller efter-en-lång-skiddagstidningar. I Frankrike finns typ "Le Monde", som inte ens fransmännen orkar igenom och som jag har köpt några gånger men aldrig kommit längre än till rubrikerna på första sidan.

Jag saknar det svenska små-orden. Inte de vanlige utan mer; gött, pepp, värt, najs, orka, typ, liksom, saru?, alla dialekter, alla skojdialekter. Har försökt lära ut svenska till några kompisar här så att jag kan använda mina favvo-ord så att de fattar. Det funkar rätt bra.


RSS 2.0