I believe you don't know what you've got until you say goodbye

Jag har lite sorg i hjärtat just nu. Förra helgen tappade jag bort min favorit-halsduk när vi var ute. Jag har levt utan den i 12 dagar och jag klarar snart inte mer. Jag trodde inte det var så farligt i början, men alla kläder känns tråkigare och kallar utan min tjocka ulliga gröna halsduk. Jag har gått in i affären tre gånger och frågat efter den och de kanske kanske ska få in den igen. Jag har kollat in tre affärer på andra sidan stan som säljer samma märke men inget napp. Jag har kompensations-köpt 3 andra halsdukar men insett att ingen kan ersätta min älskling. De är för tunna, eller frö kliiga eller fel färg. De är bra på sitt sätt men de kan inte ersätta. Jag är dramatisk, jag vet. Men det är så det är.



Nu har vintern kommit tillbaka och det känns som vi bor på nordpolen. Menvi har suttit inne och roat oss med Uppdrag Granskning om de svenska slavarbetarna i Norge. Vi har det för jävla tragiskt alltså. Emma har åkt hem till Sverige på kortbesök, men kommer tillbaka om bara några dagar. Har varit väldigt kul med ett nytt ansikte i vår lilla lya. Att det händer lite nya saker bara. Vi är ett sjukt bra gäng vi tre! 

Det som har varit lite roligt med jobbet den här veckan är att många på hotellet har varit här en hel vecka i rad, så man börjar lära känna alla frukostgäster. Har dessutom jobbat två kvällar så jag har träffat dem då med. En sydkorean som aldrig sett snö innan. Två amerikaner som ser ut som uteliggare och verkar halvfulla hela tiden. Liten parentes, det är det svåra när man jobbar kväll; att man måste bedöma alla som vill köpa alkohol om de är redan är ltie berusade så att jag inte får sälja mer till dem. Skitsvårt att bedöma på bara några sekunder. Lite talande fråga när jag måste springa ner till chefen och fråga; "han som kom innan, var han full eller var han bara dansk?".  


Men för att fortsätta på stamgästerna så är det en fransman som bott på hoteller den veckan med! Jg har sett honom någon gång innan med, då när han sa till mig på knaggling engelska; "Exscuse me,  I'm waiting för my creep." "Ehm , sorry what?" "I'm waiting för my creep, for my dissert." 
Insåg efter ett tag att han menade att han beställt en pannkaka till dessert, och insåg att han försökt säga "crêpe" på engelska. Alltså en äkta fransman.  Så kom han nu förra veckan och jag började istället prata franska med honom. Gick skitbra! Mycket enklare än när vi föröskte kommunicera på engelska. Och han var imponerad av min franska (helt utan accent), men vem skulle inte vara det? ;) Så varje morgon har vi pratat en 5-10 minuter vid frukosten. Han fascinerad av snön. Jag klagande på att det är kallt och svårt att cykla. Men kul med omväxling jämfört med Frankrike tyckte han. Så jag frågade vilken del han kom ifrån. "Väst, sa han, jag vet inte om du känner till det? Nantes, Tours?" "Eh, skojar du det var där jag var hela förra året!"
Idag berättade han om hur han hört ljud på gatan igår kväll och hur det var lastbilar som kom och tog upp den skottade snön från gatorna. Helt fantasktiskt, man undrar ju var den skulle ta vägen annars. Har jag faktiskt inte tänkt på. Men det gulliga vara att han var lite osäker på om jag förstod ord som lastbil, sopbil eller grävmaskin. Han anade inte att jag hade snackat camion poubelles och tractopellrar hela året med en viss ung herr Boudailliez.

Kommentarer
Postat av: mamma

Har viss förståelse. Har ringt till bussbolaget i Kisa oavbrutet i två dagar för att fråga efter min långa fina rödaktiga HALSDUK.Insåg tack vare en av de snälla busschaufförerna att det var ett helt fel, gammalt nummer.

Hittade rätt nummer, men inte halsduken. Ringde och skällde på de kaxiga i kundtjänst som inte ens kunde erkänna att de hade fel. Vi ses snart!! Kram

2011-02-18 @ 20:43:15
Postat av: Mormor

Usch,stackars lilla du! JAG är väldigt bra på att tappa bort saker, en handske, mina nycklar (dä vart redit dyrt!)lappar med uppskrivna tel-nr m.m. Men det mesta brukar faktiskt dyka upp såsmåningom, så jag hoppas innerligt, att så händer också med din faffo-halsduk!!! STORT och försenat GRATTIS på ELLA-dagen.Ett så fint namn på en så fin tös! KRAM!

2011-02-20 @ 19:45:52
Postat av: Mormor

Stackars lilla vän,inget kul att tappa bort en kär nära "vän".JAG är suverän på sån´t:en handske, papper med tel.nr på och mina nycklar!!! Dä vart redit dyrt må du tro! Men mycket kommer ju tillbaka såsmåningom, så jag HOPPAS ,att du får igen din favvo-halsduk!!! Och--- min Ella-flicka: ett STORT och försenat GRATTIS till namnsdagen igår! Ett fint namn till en fin tös! Kram-Bamse!

2011-02-20 @ 21:12:59
Postat av: Sofia

Åh, Ella, vad fint det låter med lite fransk kontakt. Själv får jag inte prata franska längre, då det gäller för Charles att lära sig svenska. Men nästa vecka kommer Linda och Seb på besök och vi ska till fjällen och hela fadderullan, åååh så jag längtar!

Kan vi inte snälla Skypa någon dag? Jag saknar dig ju så mycket!!!

Skriv på Facebook (helst lite i förväg, då jag har plugg upp till taket som ska va klart i veckan) om det finns någon Skype-tid som passar inom en snar framtid.

Grooooooooooos bisoux!



Förresten, vad hette den där lilla camionen som körde omkring i Angers? Eller vänta, PASTABALLE var det ju! Fantastiskt!

2011-02-22 @ 23:10:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0