tuttalafrutt

Sverige är  alltid Sverige och jag har insett ännu mer att hur trevligt liv jag har i baguettelandet så kommer jag alltid ha kvar den varma känslan i hjärtat för min fjällhöga nord. Jag har njutit och jag har älskat varje sekund. Jag har älskat snön och kylan. Jag har roat mig med att skotta snö. Jag har älskat de stora granskogarna. Jag har älskat OS mer än något annat. Hur det förenar alla kalla och frusna svenskar i vinterkylan. Hur melodifestivalen planerade för att hinna med alla bidragen före alla svenskar skulle byta kanal för att se Charlotte Kalla. OS sprider gemenskap mer en något annnat, och jag riktigt ser hur alla 9 miljoner sitter framför tvn hemma i stugorna. Jag har älskat skiddagar i backarna och framför allt kvällen efter när man är helt slut och slappar i soffan med en alldeles rosa sportbladet. Framför OS vinterstudio. Jag har njutit av alla riktiga mackor. Jag har njutit av att förstå all svenska som är helt obegriplig för min franska familj.



Ett guldkorn var eftermiddagen hos Ringdahls där de var i full gång med att skotta snö från taket. Högarna som blev var inte dåliga och det var absolut inga problem med att hoppa från taket. En händelse som är nog så häftigt och exotik för  bara mig. Ännu mer när jag tänkte på hur jag skulle berätta det här för franska eller varför inte mexikanska kompisar som inte skulle tro sina öron.




Sen blev det skidor i Romme, och det va också härligt. På kvällarna var jag ännu mer utmattad än efter en vanlig fjällsemester efter att ha tillbringat mycket tid med Oscar i skidbacken. En del gråt och övertalning och vill inte, men till slut har han i alla fall verkligen greppat det här med skidåking. Utvecklingen var enorm för varje dag. Först till att lära sig ploga, eller "göra glasstruten" som skidskolelärarna sa. Sen till att lära sig bromsa helt. Sen till att lära sig att man ska inte bromsa när man åker lift. Sen till att kunna svänga. Sen till att kunna svänga åt andra hållet. Även om just att svänga är ganska onödigt tycker Oscar. Resten av skidskoleungarna åkte i stora S-svängar efter läraren medans Oscar åkte lite efter och precis spikrakt. Jag åkte med som sällskap och tolk till honom hela veckan i skidskolan och det var riktigt trevligt. Var femte sekund fick jag skrika "sväng, sväng, sväng!", sen "sväng, sväng, sväng!" . - "Men jag har redan svängt, Ella!" Okej, gör som du vill, bara du kan bromsa sen lille man...

Återkommer sen, för jag har massa smarta reflektioner och anekdoter att berätta om. EN berättelse om fransmän på vift i norr...

Ganska skönt att vara "hemma" i Frankike också, och möta våren. Packa upp, ha massa egen-tid och kolla igenom allt man missat på internet. Träffa alla kompisar igen. Det blir en bra vår.

Härlig och kall helg i Paris blev det. Jag vet att det är förhållandevis, men det fanns till och med snö på vissa ställen! Och fransmänne är ett konstigt folk. De flesta höll på att förfrysa sig i minusgraderna medans några sprang omkring i parkerna i kortbyxor.

Nu går dagarna så himla svårt så jag har lite svårt att hänga med. Eller än så länge går det bra, men har lite svårt att fatta att det redan är dags för lite hembesök igen. Har inte alls fokuserat på det som innan jul, nu när det är så mycket (roliga) saker som händer. De här två dagarna i Angers gäller det att ta vara på kvällarna och njuta av att vara lite ledig. Så tänkte testa på en kurs i skolan som heter översättning franska-engelska. Mest för att min kompis Nadia kanske ska gå den, men sa att hon bara skulle testa om jag kom med nu. Ingen chans att jag kommer kunna fortsätta den eftersom den är på kvällar och onsdagar, men det ska bli kul att testa en gång! Så ska hem till Nadia först och ta en kopp kaffe för att ladda upp. Skulle varit där för en kvart sen (jag sa att jag nog skulle bli sen), men måste försöka plugga lite först. Måste liksom börja ganska bra nu eftersom jag tar ett eget lov efter bara 1,5 vecka och sen kommar ha lite att ta igen.

 Sen tänkte jag testa en kvällskurs på gymmet. Så grymt kul att äntligen ha kommit igång! Körde ett pass för mage och rumpa i fredags, och jag har fortfarande träningsverk. Till och med i halsen/nacken. Nej, men jag kanske inte ska sitta här mer. Kanske ska plugga lite så jag kan komma iväg någon gång.

Solen skiner och jag sitter bara och är så grymt pepp. På att göra lite roliga saker här först, och sen snart snart snart komme hem! Lite konstigt men inte helt overkligt som förra gången. Inte lika himelskt, men helt klart grymt härligt! Ska börja ladda för det nu, och längta! För jag tycker om att längta och har allting framför sig :)

Det finns vissa platser man är mer nationalistisk på än andra. IKEA i utlandet är ett sånt ställer. Åh, vad jag älskar det. Gå omkring med tuden fransmän, och en amerikanska, och vara den enda som förstår varför namnet på det lilla mjukisdjuret är "mysig råtta". Den enda som fattar det roliga i att det står "småland" över lekhörnan. Den enda som går och suckar nostalgiskt åt lingondricka som man innan bara drack vid extra festliga tillfällen i skolmatsalen, åt klockan för 2,90 € som finns i alla svenska klassrum, och åt glöggen som säljs året om. Detta är mitt territorium, och alla baguette-älskare är mer än välkomna som besökare. Men de kommer alltid vara besökare.

Köttbullar med sås och lingonsylt med en liten svensk flagga satt fint på lunchpausen. Ett det var pommes frites och inte potatis till är petitesser. Köpte lite småsaker till rummet, bl.a en krukväxt som jag sen med glädje släpade over halva Nantes. Lite kaviar till Sofia. Och framförallt två enkla saker som hitills varit helt icke-existerande i mitt franska hushåll; en diskborste och en spagettislev. Oerhört lycklig.




     


Har jag förresten sagt att det är vår här? Axel klagade på att det var en så kall vinter iår, medans jag bara skryter om det underbara vädret inför förfrusna svenskar. Kolla bildbevis ovan för att stora röda blommor är utslagna i början av februari. I FEBRUARI!

I fredags blev det tur till Carrefour, bara för att det var kul. Roade oss med att hitta chips i alla möjliga smaker; ketchup, kyckling, bolognaise eller varför inte lite kebabsmak?. Andra läckerheter som blåbärsspagetti och gran - honung (koda?) saknas också i det svenska sortimentet.



 

 Idag hade vi internationell lunch hemma hos Nadia med en svensk, en amerikan, en kines, en korean, en mexikan och två fransmän. Har aldrig tidigare druckit tequila som söndagslunch. Men är det appero så är det. En salig blandning av tortillias med guacamole, skorpor, kalles kaviar och koeranska plättar. Oerhört trevligt avslut på en trevlig helg. Och imorgon börjar kurserna igen, men jag är lite laddad på att börja på nytt med nytt folkk och nya kurser. Får väl se hur länge det håller...

Okej, att han inte är sjuk men det finns faktiskt inte många bättre sätt att spendera en dag på än med denna lilla solstråle! Kolla lite Mamma Mia, kittlas lite, städa sitt eget rum (både rangera - jag vet att det är franska men jag kommer verkligen inte på det svenska ordet- alla leksaker och sen dammsuga), baka bullar, springa och köpa mjöl, gå till leksaksaffären, sova lite, titta på T'choupie, äta bullar och dricka mjölk.



Dessutom med besök av sin andra svenska storasyster Sofia som hjälpte till med bullbaket och som också hon fick sin beskärda del av Mamma Mia!





Sen får man inte glömma Emily och Jules, som jag iofs inte haft så mycket tid att var med idag men som också värmer starkt i hjärtat. Jules har lärt sig att lägga sina smutsiga kläder i tväthögen och att välja kläder för morgondagen. Han förbereder dem med största nogrannhet och viker allt i små fina högar. Inte riktigt den traditionella vikningen, men man kan inte hitta någon stoltare unge efteråt. Sen precis vid läggningen lärde jag var och en av dem lite svenska fraser inför resan. De ska ju som vanligt gå i skidskola i en vanlig grupp med svenska barn och svensk lärare som inte kan ett ord franska. Att åka gick bra, men lite jobbigt att inte kunna prata och leka med de andra barnen. Så nu blir det hårdträning på svenska fraser varje kväll! Åh, det är typ det underbaraste som finns, att få ta med mina små älsklingsbarn och visa dem mitt land med min kultur och mitt språk!

Ja, man är verkligen i hypokondrikernas land. Är hemma nu för fjärde dagen med Oscar som har varit i strålande form sen tisdags eftermiddag. Men doktorn sa att han hade scharlakansfeber och kan smittas till idag. Har inte sett ett enda av dem tecken (prickar, rodnad och uppsvullen tunga är vad jag har hört), och som sagt ingen feber på flera dagar. Hur farligt kan det vara liksom? Emily hade ont i magen i morse och var trött igår kväll, men Thomas skickade iväg henne till skolan till slut. Och då hade hon verkligen piggnat till, och det var helt naturligt med skolan. Men de har ändå bokat tid hos doktorn hos henne ikväll. Jag hoppas han inte hittar någon farlig smitta så att jag måste jobba imorgon med, för sånt vet man aldrig.

En annan rolig sak med barn är att på vanliga skoldagar är de hur trötta och tjuriga som helst, och omöjliga att få upp ur sängen före 07.15. Men på onsdagar när de är lediga och kan sova hur länge de vill så är alla tre uppe och skuttar vid 07.20. Vad sånt retar mig. Mamma sa dock att vi var likadana, men jag har inget som helst minne av morgonpigghet.

Men jag ska inte klaga, vi har det ganska mysigt idag jag och Oscar. Han sitter framför Mamma Mia nu och citerar typ allt de säger. Måste förklara mycket saker också, det verkar inte som att filmen är gjord för tre-åringar. Sen ska vi ta en vända på stan tänkte jag. Föräldrarna tyckte lite synd om mig på min lovvecka, så Axel sa att det är bara att gå ut och göra vad jag vill (typ köpa kläder på rean) så får han bara hänga med. Sen ska vi baka kanelbullar! Ganska enketl med bara ett barn, och det är ganska bra sällskap ändå. Just jag och Oscar är väldigt lika också tror jag. Kan liksom roa oss lika mycket åt samma skämt. 

Et tout à l'heure on fera le "bulla".

Nu vart det faktiskt en ganska ovanlig dag, så jag får ta tag och skriva lite när jag väl har lust. Haha, gud, jag skriver inte på en vecka och sen två gånger på samma dag. Har i alla fall hämtat en febrig Oscar i skolan precis innan lunch. Kommer in i deras sal och 35 treåringar sitter i en ring runt fröken som läser saga. Jag visste inte att treåringar kan var så lugna.Inte alla på samma gång i alla fall. Så berättar frökan att jag är Oscars barnvakt och alla får säga "Bonjour Ella!". Klär på Oscar kläder och allt, och ger oss iväg. Efter ett unisont "Au revoir Oscar!". Gulligt!

Nu har han sovit middag, och jag har lagt honom framför Mamma Mia. Han är inte pigg alls, och då får man faktiskt kolla på så mycket film man vill! När vi åt var han däremot helt okej, och följetången om hans andra hus, med alla hästar i, fortsatte. Han kan verkligen prata på i timmar om det andra huset, som ligger i parken bakom skolan, fast man måste flyga för att komma dit. Där har han små hästar som fastnar i handfatet, sköldpaddor och valar som äter upp händerna om man kommer för nära. En rutschkana och några små giraffer får också plats. Tyvärr måste han dock flytta, eftersom han har fått nog av alla häxor som bor där.