tuttalafrutt

Har precis fått igång nya datorn och sitter i soffan med en fransk film på tv. Minst tre timmar kvar till läggdags tycker jag,  men resten av familjen har visst redan gått och lagt sig. Folk här snackar något om normal dygnsrytm, men jag fattar inte riktigt vad de menar med det..

Det är väldigt skönt att vara hemma. Det hemma som det kommer vara i fortsättningen. Har hunnit med två fotbollsträningar och känner mig stelare än någonsin efteråt, men annars har det gått bra. Inser hur mycket jag saknar det när jag väl spelar lite.  Har också hunnit äta en grym lunch på Vesterby med mamma och vi orkade till och med gå några hål efteråt. Och har flera dagar med hemmamys kvar!

Okej, det har hänt jävligt mycket grejer hela sommaren så det är inte ens lönt att försöka berätta. Vi kör här och nu.

Lite höststämning vissa dagar, och det är stor skillnad i restaurangen. Lite tråkigt, för på sommaren var det så mycket liv. Full action hela dagen, 12 servitörer som jobbade på en dag. Nu är vi 5 typ. Väldigt mycket skönt folk har försvunnit och byn är lite tommare. Men det är väl bara att börja om på nytt.. 

What to do? Vaknade 05.50 istället för 06.45 idag. Det är egentligen väldigt konstigt bara i sig. Det som gör det ännu konstigare är att jag inte var hjemme före 02.30 igår. Också konstigt att det var helt omöjligt att somna om. Tror det är för ljust ute nu, har börjat få väldigt svårt att sova på morgonen. Så nu sitter jag här i soffan och vet inte riktigt vad jag ska göra. Ska först till dagiset idag, sen jobba Egon på kvällen och sen bara hem och vända en timme innan jag sätter mig på nattåget till Sverige! Wiho! Är förhoppningsvis trött som en klubbad säl då i alla fall så jag kan sova lite. 

Det var förresten inte helt meningen att komma hem så sent igår, men det är lite det härliga med Kristiansand. Jag och Emma gick ut typ klockan sex, satte oss och tog en öl på en restaurang. Sen blev man bara kvar. Det kommer lite folk, vi sitter kvar och äter lite. Drar till Egon ett tag och sen vidare igen. Inga konstigheter. Och jag är ju pigg som en mört idag faktiskt!

För att inte hamna i en sån bloggtorka där man har så mycket att skriva och försöker börja från början och det känns så längesen att man knappt kommer ihåg och så när man till slut fått klart början så har man glömt vad det var man skulle skriva om slutet. Såg tror jag börjar lite var jag vill och får med det som kommer med. Jag tänkte faktiskt ta med datorn så jag kunde uppdatera lite varje dag med foton och sånt, men min viktiga plastpåse med alla datasladdar och sånt har kommit bort i flytten så jag orkade inte. (och mamma och mormor; det är inte så att ni pressar mig att skriva, men jag tänkte det mest för min egen skull att ha en bra dagbok från semstern.)

Men i alla fall så har jag kommit hem till Norge nu och har haft det jättejättebra. Väldigt härligt att se barnen, men också hela staden och alla andra människor. Ganska spännande att komma hem till nya lägenheten nu och det nya stadslivet. Men har börjat inse också att det är jättekort tills jag ska hem på sommarlov i sverige, så nu har jag börjat längta dit! Sjukt svårt att fatta!

Men nu orkar jag faktiskt inte skriva mer. Jag ska packa upp lite och sen ska jag dra iväg och jobba faktiskt. Konstig dag att efter en flygresa (som inte börjat extremt tidigt) komma hem klockan 14.00 och ha mern än halva dagen kvar. Så ja, det blev ett inlägg mest för att förklara att vi får se i vilken ordning historierna kommer. Väldigt läsvärt faktiskt.

Det är svårt att börja blogga igen när man inte gjort det på länge. För varje dag som går så är det mer man måste ta igen och komma ihåg att berätta den dagen man börjar om. Men jag skiter nog i det tänker jag. Det har nog egentlige inte hänt så mycket viktigt sen i mars. Tiden går så sjukt fort så man hinner inte med att hinna med saker liksom. Och det är lite bra egentligen. Jag tycker om livet här men jag längtar mer till att bara ha massa pengar och ledig tid och ett helt jordklot att upptäcka. Hur kul det än kan vara att dubbeljobba.

Jag älskar att vara i slutet av någonting. Minnas allt bra, njuta av slutet och längta till vad som kommer sen. Flytta in till centrum om en vecka, hälsa på alla älskade i Frankrike och ha ltie semester hemma. Awsome!

Det som borde göras nu (förutom att flyttstäda) är att planera lite på ett ungefär vart i hela världen som jag ska åka. Och hur, när, och med vem. Lite smågrejer sådär bara.  Det löser sig nog eftervart. Eller egentligen har jag faktiskt ganska bra koll redan och lite lösa planer, men det är ju bra att bestämma sig helt och boka biljetter och såna grejer.

Okej, nu är bloggen återuppstartad i alla fall! Här ute på stån har det blåst/regnat storm i tre dagar, det är härligt! Fast det var fint igår på dagen och jag ägde med att bygga sandslott på jobbet (alltså inte på restaurangen utan på dagiset om nu skulle lura på vilket).

Nu ska jag laga mat och sen ska jag åka och jobba. Och så skriver jag ganska snart igen hoppas jag!

Oroa er inte, ingen fara skrev jag för snart en vecka sen. Nu är det nästan dags att börja oroa sig. Sjunde dagen nu som jag mår illa och jag börjar bli riktigt trött på det. Mår inte så väldans dåligt egentligen, bara jag ligger ner i soffan hela dagen, men det blir ju liksom aldrig bättre. Eller jag har fått i mig lite mer mat idag i alla fall, men blir rätt yr så fort jag står upp en längre stund. Någon sorts magvirus sa doktorn igår och jag är sjukanmäld till och med måndag, om inte blodproverna visar något konstigt. I alla fall betyder det att det blir en oerhört lugn födelsedagsfirning. Var ju tänkt att vi skulle gå ut och fira ordentligt ikväll eftersom jag lyckats göra mig ledig imorn. Nu blev det lite annorlunda och målet för imorgon är att kanske kunna få imig något annat än kokt potatis imorn utan att må illa. Tjugo år, tjohoo!

Tror jag i alla fall. Jag är väldigt sliten. Vi åt sushi i lördags kväll, och min mage protesterar lite nu. Gick helt toppen på kvällen, men nu har jag mått illa i två hela dagar och knappt fått i mig någon ordentlig mat. Och jag misstänker att det beror på sushin eftersom det är den maträtt jag blir mest spyfärdig av. Eller så får den bara ta sm'llen för att det var det jag åt sist. Men nu fick jag i mig några skedar naturella makaroner och ska försöka med att bara gå och lägga mig. Någon som har något tips på vad man ska göra? Blir liksom en ond cirkel, där jag inte äter för att jag mår illa och sen mår jag illa för att jag inte äter. Haha, vad sorgligt egentligen. Fast jag har ju överlevt tills nu och desutom sparat in en massa pengar på mat. Billig i drift!

Jag har lite sorg i hjärtat just nu. Förra helgen tappade jag bort min favorit-halsduk när vi var ute. Jag har levt utan den i 12 dagar och jag klarar snart inte mer. Jag trodde inte det var så farligt i början, men alla kläder känns tråkigare och kallar utan min tjocka ulliga gröna halsduk. Jag har gått in i affären tre gånger och frågat efter den och de kanske kanske ska få in den igen. Jag har kollat in tre affärer på andra sidan stan som säljer samma märke men inget napp. Jag har kompensations-köpt 3 andra halsdukar men insett att ingen kan ersätta min älskling. De är för tunna, eller frö kliiga eller fel färg. De är bra på sitt sätt men de kan inte ersätta. Jag är dramatisk, jag vet. Men det är så det är.

Jag är ganska så dålig på att blogga just nu, jag inser det. Bortförklaringar? Jobbar väl för mycket, och så kanske det inte händer så mycket nytt spännande. Eller så orkar jag inte. Eller för att Emma har kommit också, och vi sitter och tjejflabbar lite tillsammans när Jesper jobbar hela fredagskvällen. Eller jo, vi är sociala och sitter med varsin dator men vi umgås ju liksom samtidigt. 

Men har bytt bort ett pass så det blir ledig söndag denna veckan med. Det behövs faktiskt ibland. Idag är det en temavecka i Kristiansand där typ 15 restauranger i byn har varsin utvald rätt för 100 kr (som annars kostar kanske 250). Så vi får nog passa på att gå ut och äta imorn efter jobbet. Se lite hur konkurrenterna är. Har inte känts som om det varit så mycket nytt på jobben att berätta om, tills idag. Lite annorlunda morgon när jag kommer till restaurangen kl 06.45 och ingen är där. Förutom gästerna som står i receptionen och väntar på att någon ska öppna upp till frukostbuffén. Kocken brukar komma dit 05.30 för att förbereda allt (vi har en ganska maffig buffé alltså), och för att sedan låsa upp för gästerna kl 06.30. Alltså lite kaos när jag kommer och det inte en är öppet och gästerna undrar varför det inte finns någon frukost! Våran kock hade (fick vi senare veta) försovit sig för första gången på typ 10 år. Sånt händer ibland, men problemet är ju vad nollan i receptionen gjorde under tiden. Den som står där hela natten och brukar ge nyckeln till vår kock som alltid kommer kl.05.30, och som inte "hann" ringa under hela den 1,5 h, som ingen kom på. Helt ofattbart. 

Så jag får nyckeln i alla fall skyndar mig ner för att låsa upp och ringa någon som kan komma in snabbt som satan och fixa i ordning. När jag kommer in på kontoret så går larmet, eftersom jag inte har stängt av det och inte vet  hur man gör och inte har hunnit få min personliga kod heller. Som tur är hade vi personalmöte i december och fick vårt kodord som vi ska säga när Securitas ringer för att fråga om det är ett falsklarm. Trodde aldrig jag skulle komma i den situationen! Så jag får tag på chefskocken som bor precis bredvid som kommer ner på 10 minuter. Under tiden får jag släppa in gästerna, göra kaffe och sätta fram allt som inte behöver tillagas något. Det vill säga frukt. Och yogurt och flingor. Som tur var var det ingen som var arg, utan alla var väldigt förstående där jag sprang runt i mina civila kläder och försökte fixa så mkt jag kunde. Hade serverat de flesta kvällen innan så jag kände igen många och hade pratat med dem kvällen innan. Så allt gick bra och det blev en lite oväntad utmanande morgon. Lite spänning i vardagen så att säga. 

Sitter och känner hur magen kurrar allt mer och mer och ändå orkar man inte resa sig från datorn och gå upp och fixat till något. Det är när man gått över någon spärr så kroppen måste ha så snabba kolhydrater att man bara är sugen på choklad. Inte bra. Tur att vi har köpt massa pepparkaksburkar för halva priset (dvs. 4,50) som man kan knappra på. Jag blev helt ensam ikväll när Jesper blev inringd till Egon ikväll med. Han skulle ju inte börjat förens nästa helg, men har jobbat där tre dagar i rad nu. Så blir det med alla sjukdomar och när de ordinarie redan jobbar massa extra. Men det är bra att han får chansen att komma in i det! Vi jobbade väl en två timmar tillsammans igår och han klarar sig riktigt bra! Diskade tydligen bara lite glas i fel maskin första dagen, precis som jag gjorde! 

Men jag är sjukt nöjd över att han också är en del av Egon nu! Nu blir det inte lika tråkigt när jag kommer hem och berättar saker som har hänt på jobbet när han också känner alla. För det händer ju ändå lite roliga saker där kan jag lova. En favorit är när det är så lugnt i restaurangen att kockarna börjar laga morotskaka, eller som igår exprimentera ihop olika sjukt goda milkshakes! Eller i lite vattenkrig med vattenslangarna i köket och disken. Eller fina statyer av folie och bakt potet som föreställer Godzilla. Eller när jag fick lära en av kockarna att "snacka skåne" eftersom han ville låta som Mat-Tina. Eller när chefen går och häller tabasco eller handsprit i Bastians vattenglas en hel kväll. "Är inte det lite giftigt egentligen?" frågar jag. "Jo, man blir lite konstig i magen..." blir svaret.  Vet inte om det är en slump, men har har varit sjuk i tre dagar nu. Så ja, det var en kort sammanfattning av helgen.

Kul att vara efterfrågad, men jag har liksom inte kommit igång att skriva på den här sidan jul. Och då blir det så mycket man missat så jag vet inte var jag ska börja. Januari går ändå ganska fort, hälften har faktiskt redan gått. Jag har köpt jättehärliga vinterstövlar. Vi har fått en saftig elräkning, cykelnyckeln har frysit fast och gått av i låset så jag har fått köpa ett nytt lås, men hade i alla fall lite tur och träffade en låssmed inne på Kiwi som kunde knipsa av mitt gamla lås.

Den här veckan har jag fått torka spyor på båda mina jobb. Kan man tänka sig vilken tur. Så nu är det verkligen välbehövligt med lite jullov. Jag känner mig rätt så sliten, och idag lite halvsjuk och seg. Kan vara ett tecken på att kroppen säger ifrån, jag vet inte. Men nu kör vi ända in i kaklet. Har bara en enda jobbdag kvar innan jul. Kvällen ägnas åt att ordna allt inför hemresan. Tvättade kläder hänger på tork framför ugnen så att de torkar innan de packas ner. Jesper går omkring i tomteluva och sorterar julklappar. Han hade visst några han inte visste om han ville ge bort eller behålla själv. Vi har båda förberett lite matsäck till hemresorna. Jesper köpte läsk och chips och jag köpte iste och yoghurt. 

Imorgon jobbar jag 14-22 och stannar sen kvar i stan (för att förhoppningsvis fira ett EM-guld med de andra två svenskarna, och norrmännen,  på jobbet) för att sen ta tåg till Oslo klockan 02.15 inatt. Byter i Oslo på morgonen och åker bus4you till götet och sen lkpg. En lyxbuss med eluttag och gratis internet vid varje säte, låter väldigt bra. Så that's my plan. Bara att hoppas att det inte är alltför mycket snöstorm, men jag ska ju inte med SJ i alla fall. 

Jo, på tal om snökaos. Det känns som att det alltid har varit ganska tomma ord utan innebörd. Det är liksom rubriker i tidningarna. Idag är nog första gången i mitt liv som jag verkligen har upplevt något snökaos. Förutom när jag höll på att bli fast i Paris förra julen, men det var lite mer indirekt. Idag skulle vi ta bilen till bussen eftersom Jespers cykel har punka och det är halv snöstorm. Problemet var att vi inte ens kom ut med bilen från våran lilla uppfart. I några dagar har det varit ren isbeläggning där och i natt hade det kommit 2 dm snö också. Vi försökte lägga granris framför hjulen så att den skulle få lite fäste, men det var ganska lönlöst. Till slut fick vi hjälp av en jättesnäll granne som kom ut med sin fyrhjulsdrivna bil och bogserade ut oss på vägen. Det tog 50 minuter sammanlagt. Bra start på morgonen. Men gulliga arbetskamrater var i alla fall förstående i snöyran. 

Och snart är det jullov! 

Är man för trött om man sitter på dagiset och sällskapar med en 1-åring och säger: " vad säger hunden? Hunden säger "muuu".... eller ehm, nej vänta.."? Eller ska plocka undan efter mellanmålat och det är en liten kille som inte ätit upp än och jag är en millisekund för att köra vanliga restaurangfrasen "är du förnöjd? Smakade det bra?". I och för sig blev det tvärtom fast med flit idag när vi hade ett dagis som åt på restaurangen. Vi hade något erbjudande så de betalade inget och jag skulle ta läsk-beställningar vid bordet. Finns inte så många andra restaurangtillfällen där man ropar : "Alla som vill ha Cola räcker upp en hand!". 

Annars så har jag precis i dagarna upptäckt att namnet på restaurangen kommer från huvudpersonen Egon Olsen i filmen Olsenbanden. Som i grunden kommer från Danmark och är förlagan till svenska Jönsson-ligan! Bi har fem tavlor med Olsenbanden inne i restaurangen men jag har inte riktigt sett kopplingen förrens vi såg filmen på tv igår. Och den är väldigt lik Jönssonligan (eller tvärtom egentligen), med samma repliker (jag har en plan) liknande uppbygda kupper och samma karaktärer. Alltså skulle man på ren svenska kunna säga att jag jobbar på "Sickan". 

Jag har problem med några siffror med, nämligen 7 och 20.  Ibland går det bra, för vissa säger syv och tyve. Men man kan också säga sju och tjue. Och de sche-ljuden låter exakt likadant i mina öronen och är helt omöjliga att höra skillnad på! Ringde nämligen en och reserverade bord häromdagen. sschu personer klockan schu, dvs. 7 pers klockan 7. Fast jag höll på att skriva upp 20 st innan hon rättade mig. 

Klockan är halv nio och jag ska gå och lägga mig. Tjoho. För när man är förkyld känns det som det inte finns något värre på hela jorden. Och det finns ingen här som tycker synd om mig. För Jesper har också börjatdubbeljobba, nu på en liten mysig pyssel/inrednings/allt möjligt-butik som heter Upstairs. Så då får jag sitta och tycka synd om mig själv och försöka sova bort förkylningen. Tack och godnatt.

Vad har ni gjort iår då? Vi har varit i Norge. Jaha, som alla andra då. 

lördag 28 nov kl. 18.15. Jag ringer Jesper.