Leving Dar, going to paradise...
Sjukt fin stad uppifran, aven om jag inte har vandrat runt sa mycket forutom till gallerian med internetcafe och subway och hotellet. Ar sakrast sa! Nu langtar jag till Zanzibar :)
Byggnadsarbetare pa 10:onde vaningen utan sakerhetsanordningar...
Brott och Straff i Tanzania
Att ha inbrott var en speciell upplevelse. Jag blev inte av med nagra viktiga saker, och fick anda tillbaka allting till slut, sa just nu kanns det mest som en haftig grej att ha varit med om. De hade fatt upp varat hanglas pa dorren pa kvallen nar vi inte var i huset, och hade bara tagit vardesaker som legat framme. De visste med en gang vilka det var, och morgonen efter foljde en kille fran 'office' med och letade efter de oftspar som gick fran varat hur och till grannhuset.
Mitt ute ii odemarken, och otorligt nog hittade vi fram till ett hal i ett tak dar nastan alla grejer lag. Tjuvarna hittades i byn och togs med till kontoret, dar det blev nagon slags forhor. Halftern av sakerna fattades fortfarande, men togs fram nar de blev hotade att bli slagna med pinnar.
Tjuvarna sitter pa golvet och halva byn har kommit for att kolla. Till slut bestamdes det att det att straffet skulle bli att de skickades till polisen i Mafinga, och inte det vanliga 'slag med pinnar'. Hade det hant inne i Mafinga hade de troligen blivit dodade med en gang, sa nagon till oss...
Sa med fangvaktar med brannbollstran och rep runt handerna pa tjuvarna akte vi ivag i daladala in till stan.
Dar bestamdes det att vi skulle komma tillbaka nasta dag kl 08.00 for rattegang. Eftersom det har ar afrika kom vi ivag sent och var itne dar forens kl 9. Men det gjorde inte sa mycket eftersom vi anda fick vanta till 12 fore alla fangarna kom. Och det gjorde de 20 st pa samma gang, transporterade pa lastbilsflak. Jocke fick vara inne och vittna i 5 minuter, annars satt vi bara utanfor hela dagen sa det var lagom spannande.
Straffet skulle sen bestammas den 21 februari, sa i tisdags akte jag och Salome in till Mafinga igen (de andra var sjuka eller inte kvar i Matanana). Aterigen fick vi vanta 3 timmar pa fangtransporten, och nar den val kom fick vi reda pa att varan domare inte var har den dagen sa vi skulle komma tillbaka veckan efter... Jaja, tur att vi inte behovde vanta sa lange i alla fall tankte jag helt seriost, och sa kunde vi aka hem. Sa latt blir man van till African style...
Mitt ute ii odemarken, och otorligt nog hittade vi fram till ett hal i ett tak dar nastan alla grejer lag. Tjuvarna hittades i byn och togs med till kontoret, dar det blev nagon slags forhor. Halftern av sakerna fattades fortfarande, men togs fram nar de blev hotade att bli slagna med pinnar.
Tjuvarna sitter pa golvet och halva byn har kommit for att kolla. Till slut bestamdes det att det att straffet skulle bli att de skickades till polisen i Mafinga, och inte det vanliga 'slag med pinnar'. Hade det hant inne i Mafinga hade de troligen blivit dodade med en gang, sa nagon till oss...
Sa med fangvaktar med brannbollstran och rep runt handerna pa tjuvarna akte vi ivag i daladala in till stan.
Dar bestamdes det att vi skulle komma tillbaka nasta dag kl 08.00 for rattegang. Eftersom det har ar afrika kom vi ivag sent och var itne dar forens kl 9. Men det gjorde inte sa mycket eftersom vi anda fick vanta till 12 fore alla fangarna kom. Och det gjorde de 20 st pa samma gang, transporterade pa lastbilsflak. Jocke fick vara inne och vittna i 5 minuter, annars satt vi bara utanfor hela dagen sa det var lagom spannande.
Straffet skulle sen bestammas den 21 februari, sa i tisdags akte jag och Salome in till Mafinga igen (de andra var sjuka eller inte kvar i Matanana). Aterigen fick vi vanta 3 timmar pa fangtransporten, och nar den val kom fick vi reda pa att varan domare inte var har den dagen sa vi skulle komma tillbaka veckan efter... Jaja, tur att vi inte behovde vanta sa lange i alla fall tankte jag helt seriost, och sa kunde vi aka hem. Sa latt blir man van till African style...
Timon och pumba pa aventyr
Har aldrig nagonsin sovit under bar himmel innan, sa varfor inte gora det for forsta gangen i Afrika? Det var hart, ganska kallt, och vi lyckades inte sova manga timmar. Men att ligga och snacka om allt som finns i hela varlden och titta upp pa afrikas stjarnklara natthimmel ar inte sa illa det heller. Sarskilt inte som Lineea och Jocke utantill kunde recitera hela scenen fran lejonkungen dar Simba, Timon och Pumba ligger och tittar upp mot stjarnorna och diskuterar vad det egentligen ar. Gamla kungar, gasbollar eller eldfllugor? Haftigt ar det i alla fall!
Helt okej utsikt att vakna till.
Pa egna ben i en stor varld
Ar framme i Dar och ar nu helt sjalv. Bade laskigt och skont. Saknar alla manniskor i Matanana men inte sa mycket som jag skulle gjort om jag akt direkt hem tror jag. Nu har jag liksom inte tid att vara ledsen utan maste koncentrera mig pa allt jag upplever nu. For tro mig, det kraver koncentration...
Men nu ar jag framme och bor pa ett skitfint hotell, med bra tv-kanaler, vaskbarare i rod kavaj och ett elektroniskt chip-kort som nyckel. Som visserligen inte funkar, sa jag far be stadarna om hjalp for att komma in, men anda!
Fick biljett till en bra buss till Dar, men fick forst vanta pa busstationen i Mafinga i 3 timmar. Men ar det nagonting jag har lart mig har sa ar det talamod, tiden kan ga ganska fort. Kolla pa allt folk framfor allt. Det finns sjukt mycket forsaljare som jobbar med att springa fram till alla bussar och salja frukt, kex och dricka till alla passagerare. Otorligt praktiskt nar man sitter i bussen, for det blir inte sa mycket pauser. En resa pa sju timmar och en 10 min och en 3 min paus typ. Man far skynda sig att sta i ko till toan anda tills chaufforen tutar och man far springa tillbaka till bussne, for det vi har ingen tid att vanta. Dessutom at det skont att det ar fonster emellan som man bara kan smalla igen om de ar for patrangande.
For det ar lite annorlunda att vara sjalv, sarskilt nar jag inte har sett en enda mzungo forutom mig. Folk stirrar, och halsar, och pratar pa aven nar jag inte forstar. Ibland jattetrevliga och ibland bara jobbiga och oartiga. Men det beror nog lite pa vilket humor jag ar pa ocksa. Men han langst till hoger i volonteer-troja var trevlig till exempel, sa honom och hans kompisar spelade jag kort med i nagon timme...
Bussen var som sagt riktigt fin, och hade tva anstallda i grona skjortor som bland annat delade ut kex och lask till alla passagerare. Aven om en av dem blev lite trott och satte sig bredvid mig, fragade om han fick lyssna pa min musik, och sen somnade...
Upptackte efter halva tiden att han som satt bredvid mig hade med en levande hona i en pase som handbaggage. Mysigt... Men den var valdigt lugn och stilla i alla fall, och jag ar nastan forvanad att den overlevde. Vagarna var namligen valdigt bra, men det finns ingen i det har landet som inser att farthinder ar byggda for att man faktiskt ska sakta ner farten. Valdigt glad att bussen hade balten. Inte for trafikolyckorna (aven om det ar helt livsfarligt pa vagarna, akte forbi 3 lastbilar som hade kraschat av vagen), utan for att man inte ska sla huvudet i taket vid alla guppen...
Men nu ar jag framme och bor pa ett skitfint hotell, med bra tv-kanaler, vaskbarare i rod kavaj och ett elektroniskt chip-kort som nyckel. Som visserligen inte funkar, sa jag far be stadarna om hjalp for att komma in, men anda!
Skola
Jag och Linnea har startat upp engelskaundervisning pa garden och det ar sa otroligt kul! Kl 11 har vi Omari, 12 ar gammal som inta gar i skolan (vet inte varfor) och tva kvinnor som bor i storfamiljen och tar hand om barnen.
Ingen kan vadligt mycket, och de ar verkligen bra pa olika saker. Nagon kan knappt lasa, men klarar sig bra i vardagen och kan manga ord. Det storsta problemet ar att de oftast nickar och sager att de forstar, men man vet aldrig om de verklgien gor det. Vi forsokte ga igenom is/are en gang och tyckte det gick bra. Nasta gang gjorde vi ovningar dar man skulle fylla i och de hade typ inte ett ratt. Men det varsta ar vi i nagon av de ovningarna
andrar lite, aven om det ar jatteenkla saker. Till exempel ; ___ are you? Istallet for att se direkt att har ska det vara 'how', sa satter de in 'is', eftersom det ar det vi ovar pa. Att tanka sjalv ar verkligen inte nagot som uppmuntras i Tanzanianska skolor och det marks. Men aven om det gar segt sa ar det ju det har de behover trana pa.
Vi jobbar mycket mycket med memory-kort. Dels att de far para ihop engelska med swahili eller bilder, men man kan gora allt mojligt. Antingen sa tar jag ett kort och beskriver vad som ar pa och sa far de gissa, eller tvartom. Typ; What is this? Fire. What can you say to describe a fire? 'silence'. Is it hot or cold? 'Cold. no, hot!' Good, and what can you use it for? 'cooking!'. Hur manga svenskar hade svarat det?
Nasta lektion ar kl 14. Da ar det for alla de som jobbar pa garden pa dagarna och de barn som bor dar (och som vill saklart). Det ar tre aldra damer runt 50 och 3 killar i 12-ars-aldern och nagra smabarn som oftast sitter med.
Victoria langst till hoger har knappt gatt i skolan och har svart att lasa och skriva, men kan prata valdigt bra. Vi har med alla grupper kort lite rita-gissa. Gar jattebra nar vi ritar, men nar de sjalva ska gora ar det svart. De borjar med att skriva ordet som star pa lappen. Sen forstod de, men det marks att de inte ar vana vid att rita. Leah, som sitter i orange troja brukar saga till alla vad som star pa engelska innan hon ritar. Tar bort gissningsmomentet, men det gar ju anda. Omari som sitter bredvid Victoria ar alltid med pa eftermiddagen ocksa och ar jatteambitios. Nar vi gick i genom siffrorna pa formiddagen satt han och skrev ner vartenda tal mellan 1 och 100 i ord. Dessutom med extratal som seventy-ten och eighty-ten. Nar vi nagon vecka senare gick igenom talen pa em-lektionen, sa sitter han och gor exakt samma sak igen!
Benisson och Pomoco ar tva andra lika gamla killar som ar med. Nar vi gick igenom fargerna forstod Benisson inte alls logiken mellan prickarna vi ritade och fargerna vi skrev bredvid, utan ritade lite som han ville. Pomoco som ar valdigt blyg av sig vagade inte be om nagon annan krita an den han hade, sa han ritade alla grona prickar pa alla farger.../
Asnor som promenerar ratt in i lektionssalen...
Tavlan som ar i bakgrunden har vi tillverkat helt med egna hander! Sagar, spikat, slipat och malat med svarta-tavlan-farg!
Valdigt kul har det varit, och kommer aldrig glomma gladjen och tacksamheten hos allihopa nar de lar sig saker.
Mama Ino
Ino ar ett av alla harliga barn som bor pa garden. En glad livlig fyra-aring som bor dar tillsammans med mamma och lillebror sedan pappan dott. Mamman heter Angelina, men kallas som alla andra afrikaner upp efter sitt aldsta barn och kallas alltid Mama Ino. Hon hjalper till med alla andra foraldralosa barnen som bor pa garden, men Ino och Frankie ar nog de anda som har sin riktiga mamma dar.
I swahilin skiljer man inte mellan L och R i uttalet. Sarah, kallas ocksa for Salah, det spelar inte sa stor roll. Lite trakigt for Lotta bara, nar nagon ibland kallar henne Rotta och inte forstar problemet i det... Ino har lart sig att saga 'I'm fine, thank you', men tycket th-ljudet ar lite svart sa han sager istellet 'I'm fine Flank you', eftersom lillebror heter det (Frank/Flank).
Alfa till vanster ar 6 ar gammal. Gissa vilken av de som har sjukdomen (som vi sager om AIDS for att de inte ska fatta vad vi pratar om)?
Har er ocksa Sawadi, som ar 4-5 ar (vet inte om nagon vet exakt, for han hittades ute pa ett fallt nar han var bebis). Sawadi betyder gava. Manga namn pa swahili har ocksa andra betydelser, manga fina sasom Hopp (tumaini) ocg Gladje. Men lite trakigare for de som dops till Tvivel, Problem (Matatiso) eller Frukt (Matunda).
Angelina ar en av de tva kvinnorna som vi har engelska med pa morgonen. Valdigt harlig kvinna som jag kommer sakna massa!
I swahilin skiljer man inte mellan L och R i uttalet. Sarah, kallas ocksa for Salah, det spelar inte sa stor roll. Lite trakigt for Lotta bara, nar nagon ibland kallar henne Rotta och inte forstar problemet i det... Ino har lart sig att saga 'I'm fine, thank you', men tycket th-ljudet ar lite svart sa han sager istellet 'I'm fine Flank you', eftersom lillebror heter det (Frank/Flank).
Alfa till vanster ar 6 ar gammal. Gissa vilken av de som har sjukdomen (som vi sager om AIDS for att de inte ska fatta vad vi pratar om)?
Har er ocksa Sawadi, som ar 4-5 ar (vet inte om nagon vet exakt, for han hittades ute pa ett fallt nar han var bebis). Sawadi betyder gava. Manga namn pa swahili har ocksa andra betydelser, manga fina sasom Hopp (tumaini) ocg Gladje. Men lite trakigare for de som dops till Tvivel, Problem (Matatiso) eller Frukt (Matunda).
Angelina ar en av de tva kvinnorna som vi har engelska med pa morgonen. Valdigt harlig kvinna som jag kommer sakna massa!
Masai
Idag var visst internet sjukt segt, sa jag ahr inte hunnit gora nagot eller ladda upp nagra bilder. Men jag har det sjukt bra! Sista veckorna har vi startat upp engelska-lektioner for de som arbetar pa garden och det ar helt otroligt att se hur 50-ariga kvinnor och 10-ariga pojkar sitter tillsammans och tycker det ar sa underbart kul att lara sig!
Idag har vi besokt masaiby - helt otoligt men jag har ingen tid alls till att beskriva det! Satsar pa att jag kan hinna lite internet imrgon, sa det ar bara att sitta och vanta vid datorn...
